Du är med och bestämmer om bebyggelsen

Innan kommunen kan ge klartecken till de första spadtagen till en ny bebyggelse, är det en lång procedur av tankar, idéer och analyser som behöver diskuteras. Vad är visionen? Vad är behoven? Hur ska det se ut rent konkret? Finns det risker för miljön? Hur väger jag det ena mot det andra?

 

Visst, det kan ibland tyckas ta lång tid, men arbetet är ofta mycket omfattande och kommunen vill dessutom ge alla medborgare en chans att vara med i den processen.

Förslagen på ny bebyggelse går igenom en del ”hållplatser” innan arbetet med själva bygget kan påbörjas:

 

ÖVERSIKTSPLAN:

Alla kommuner måste göra en översiktsplan. Den visar kommunens hela geografiska yta och hur de olika områdena ska användas med avseende på mark och vatten och hur bebyggelsen ska utvecklas.

Den är inte juridiskt bindande, men vägledande för beslut om kommunens utveckling.

 

PROGRAMPLAN:

Om man ska göra flera detaljplaner i ett större område, kan kommunen göra ett planprogram. I planprogrammet redovisar kommunen vilka avsikter man har för området och som sedan ska vara vägledande när man gör detaljplaner inom programmet. Innan man kan godkänna planprogrammet i stadsbyggnadsnämnden, måste man bjuda in till samråd (se nedan). Det

färdiga planprogrammet godkänns sedan av stadsbyggnadsnämnden.

 

DETALJPLAN:

Detaljplanen visar hur, vad och var man får bygga och används vid ansökan om bygglov när man till exempel ska bygga nytt. Detaljplaner ska upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL) och är juridiskt bindande.

I detaljplanen reglerar kommunen till exempel om det ska vara bostäder eller verksamheter inom ett visst område, hur högt man får bygga, vilken höjd och takvinkel man får ha.

Kommunens tjänstemän tar fram detaljplanerna som sedan kommunens förtroendevalda fattar beslut om. Detaljplaneprocessen följer Plan- och bygglagen och behöver gå igenom flera skeden innan den kan antas.

 

SAMRÅD:

Kommunen är skyldig att berätta om sina tankar och ge utrymme för alla som berörs av planprogrammet att ta del av och diskutera programmet. Berörda kan vara de som bor i området, de som har verksamheter där eller på annat sätt berörs av en förändring. Det kallas för samråd och har till syfte att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

 

GRANSKNING:

Under granskningstiden får allmänheten ytterligare möjlighet att påverka planförslaget. Det ska då göras tillgängligt på kommunens hemsida, stadshuset och biblioteket. Granskningstiden är minst tre veckor.

 

ANTAGANDE:

Beslutet att anta detaljplanen sker i kommunfullmäktige. Planer som inte är av principiell betydelse antas av stadsbyggnadsnämnden.

 

ÖVERKLAGANDE:

Om en detaljplan är antagen kan det överklagas av någon som redan i granskningsskedet har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Dessutom ska personen bedömas vara berörd av förslaget.

 

LAGA KRAFT:

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagandebeslutet, om den inte har överklagats. Det betyder då att den är juridiskt bindande.